I'm alive.

Dålig uppdatering igen... Känns som om alla bloggar håller på och dör ut och att inga kollar bloggar längre. Jag får fortfarande ett bra antal visningar varje dag men det är knappt några som kommenterar längre. År 2014 var mina kommentarer på topp och året jag bodde i Japan var det nästan 5 gånger så många som klickade sig in på bloggen. Så om man jämför då med nu så känns det därför oerhört tråkigt att blogga.
Jag har även inte haft lust att blogga de senaste månaderna då jag har känt mig väldigt nere och trött. Jag har väldigt dålig hud just nu och vill därför inte sminka mig och fota till bloggen...
 
Ahja. Ville bara förklara varför min blogg har vart så torr på senaste.
Jag älskar att blogga och att kunna kolla tillbaka på år vad jag gjorde och vad som hände i mitt liv just då. 
Jag vill inte lägga ner bloggen. Även om det slutar med att jag bara har 10st som läser den så vill jag ha kvar bloggen. Siffror har ALDRIG betytt något för mig. Min blogg är för MIG. Sen att så otroligt många gillar att läsa om mitt liv och vad jag gör är bara en rolig bonus och jag är enormt tacksam för all stöd och fina ord jag har fått från mina läsare under alla mina år som bloggare.
 
Nu lät det som ett Hejdå, haha. Men det är det inte! Jag finns kvar och min blogg också.

Go green

Detta kanske inte kommer som en chock, men sen jag flyttade tillbaka till sverige har jag levt som demivegetarian. För er som inte vet vad en demivegetarian är så är det att man äter fisk, höna, ägg och mjölkprodukter från djurriket. Där jag har försökt undvika kött så mycket jag kan. Med ett mål att bli vegetarian.
 Detta är något jag inte har pratat om tidigare här på bloggen. Främst för detta är en sån personlig del av mitt liv. Jag vill inte att folk ska trycka på mig åsikter om varför man ska vara vegetarian eller varför man inte ska vara vegetarian. Så detta har vart ett mål för mig själv, som jag har levt i över 2 år nu.
 
Jag har tagit min tid, lärt mig om vad jag bör äta och inte äta när det gäller vegetariska koster. Det har vart ganska svårt för mig eftersom jag är allergisk mot mycket, som jordnötter och vissa frukter.
Så mitt val av att hålla detta till mig själv och ta det i min takt känner jag var det rätta.
Och nu har jag tagit nästa steg och tänkte försöka leva som Pescetarian istället. Dvs är helt vegetarian förutom att man äter vissa djur från havet. 
 
Anledningen till varför jag berättar detta för er först nu är för jag vill ha lite hjälp om hur man smidigast får i sig alla vitaminer man behöver när man avstår från mejeriprodukter?
 
Och om någon har en negativ åsikt om detta så var snäll och håll det till er själva. Detta är mina val i livet. För min hälsa, för mitt eget mående, men även för miljön, och för djurens rätt såklart.
 

Drömmar

Något som jag drömde nästan varje natt för 3 år sedan var att jag tappade mina tänder eller att dom gick sönder. Det var som värst innan jag flyttade till Japan men under tiden jag bodde där så började dom drömmarna att sluta komma. Och nu har jag inte haft en "tappa tänder-dröm" på väldigt många månader.
Däremot har jag börjat få en annan dröm som driver mig till vansinne! Det är att jag springer men kan inte ta mig framåt. Som om jag springer i slow motion men jag tar i allt vad jag kan, känns som om jag springer i kvicksand eller hård vind. 
Jag har googlat runt lite nu och hittat detta:
 
Tappa tänder
Drömmar om att tappa tänder är tydligen väldigt vanliga. Om man drömmer om detta kan det symbolisera maktlöshet och osäkerhet. Att man känner sig oförmögen att smälta och handskas med situationen just nu. 
Det sägs även att om man tappar tänderna i en dröm så betyder det att något nytt kommer hända/det kommer bli en förändring!
 
Vilket jag tror stämmer! Detta drömde ju jag innan jag flyttade till Japan. Så var det sjukt mycket som gjorde mig nervös, osäker och rädd. En stor förändrign hände verkligen! Och att dom drömmarna slutade när jag hade flyttat dit säger ju ganska mycket också. 
Källa (bilder från min tumblr 2013, då jag bara drömde såna drömmar)
 
Springa i Slow motion
Det finns två teorier om vad springa i slow motion-drömmar betyder. 
En del undersökningar tyder nämligen på att alla våra drömmar sker i slow motion.
 
En annan psykolog och drömexpert, Ian Wallace, säger "När du känner att benen rör sig långsamt, beror det på att du upplever ett motstånd i verkliga livet."
 
Vilket kanske också stämmer. Det känns som om jag står stilla i mitt liv just nu. Jag kommer ingenstans! Jag vill göra så mycket, men känns inte som om jag hinner. Känner mig stressad över att inget går framåt.
 
Men nog om detta, haha. Tyckte det skulle vara lite intressant att skriva om mina drömmar och vad dom betyder. Så om ni lyckades läsa er ner enda hit utan att somna så kommentera!
Och om ni också har liknande drömmar som jag har så berätta för mig. Själv tycker jag sånt här är oerhört intressant!

Blood Moon 2014

Idag är det den andra och den sista Luna Eclips 2014! Då månen kommer att vara koppar-röd och därför blivit kallad "blood Moon". Här i Japan kan man se detta 18:14 japansk tid. 
Så sjukt coolt ju!
Månen blir röd för alla solnedgångar och soluppgångar som kommer att speglas på månen. Detta händer bara när månen är full och befinner sig i jordens skugga. Då solen, jorden och månen ligger på rak linje. Och det som är awesome jämfört med en Solar Eclips är att man inte kommer att behöva använda några speciella glasögon, teleskop eller gizmos för att kunna se detta. 
 
Läs mer HÄR
Nästa Luna Eclips kommer att ske 4 april 2015 för er som inte kommer att kunna se denna ikväll :)

Message to humanity.

Fick se en fruktansvärd video från Pontus imorse om ett test som ett gäng har gjort och som nu vill dela den med världen. Man får se en man falla ner på marken och grinar för hjälp två gånger, första gången bär han billiga och smutsliga kläder och den andra gången bär han en kostym och skillnaden är enorm! Detta väcker så sjukt många tankar och känslor så kände att jag var tvungen att visa den för er:
 
Visst jag inser att majoriteten av alla som går förbi han den första gången tror att han är uteliggare som ligger och sover på gatan eller som försöker lura till sig pengar, folk ser liknande varje dag i många ställen av världen, men herregud, man går väl åtminstonde och kollar till? Vi är alla människor och man ska bli behandlad som en. Även om man är en rik person i kostym eller fattig. Man kan ju i alla fall ringa en ambulans eller ropa på hjälp om själv är rädd för att göra nått?
Detta är sjukt pinsamt. Att verkligen INGEN gick fram för att kolla han. Alla förtjänar att bli behandlade lika!
 
Eller vad känner ni om videon? Tell me, är det bara jag som blir såhär upprörd (för om man kollar kommentarerna på youtube så säger 80% att dom tycker videon är orättvis och att det inte alls är så som videon får det att framstå), så jag vill veta vad ni tycker!

Lång och viktigt inlägg.

Jag gick nyss in på en bloggläsares blogg (itsjustinyourhead.blogg.se) och hittade ett chockerande inlägg, men det tog upp så många viktiga frågor så ville dela med mig av det.
 
Hon skickade ett inlägg där hon började med att beskriva hur hennes självförtroende har sjunkit genom åren. 
Men hon har aldrig sett sig själv som stor, tills en affär dödade hennes självförtroende. Läs detta som hon skrev:
Vafan är detta? I denna situation kan man inte förneka att dagens skönhetsideal existerar, hur mycket man än försöker. Dagens ideal är sjukt! Bokstavligttalat- man måste se sjukligt smal ut för att idealet ska stämma in på en. Inte konstigt att så många får ätstörningar i dagens samhälle. Och det värsta är att kända klädkejdor stödjer detta och minskar klädstorlekarna!
 
Ni borde vara nöjda med varenda millimeter av er själva! Jag vet att det är svårt. Jag själv har en massa saker som jag inte mycket om med mig själv. Men det är också lite därför jag skriver detta inlägg. För att vi ska hjälpa varandra! 
Och till itsjustinyourhead.blogg.se- Jag tycker du är jättevacker! Du borde inte bry dig om vilken storlek du har på kläder. Det är bara en bokstav. <3

Finding.

Igår kunde jag inte sova överhuvudtaget.
Var så otroligt nervös, hade tusen tankar i huvudet.
Brukar alltid smsa Pontus när jag har svårt att somna (för er nya läsare så har jag en sömnsyndrom som gör det svårt för mig att somna vissa kvällar) och brukar prata i telefon när det verkligen inte går att slappna av. Och att veta att jag alltid har haft Pontus vid min sida eller via telefon fick mig att få panik igår kväll. Hur ska jag göra när jag möter dessa problem i Japan? Vi kommer att ha helt olika tider- när jag lägger mig på kvällen kommer det vara tidig morgon här i sverige och Pontus är aldrig uppe så tidigt... Kommer inte kunna ringa han. Han kommer inte svara på mina sena kvälls sms. 
 
Men som jag såg Ted säga idag på tvn: "If you're not scared, you're not taking a chance, and if you're not taking a chance... What the hell are you doing?"
 
Det är inte bara min dröm som drar mig till Japan.
Jag har alltid haft svårt för förändringar, jag är väldigt tillbakadragen, självkritisk, bortskämd, förlitar mig oftast på andra och har alltid haft svårigheter att sova borta. 
Detta är sidor hos mig själv som jag inte tycker om. Jag pushar mig själv till ett fritt främmande land för att få dessa sidor att försvinna. För att komma över mina största rädslor och utvecklas som person.
 
Jag är beredd på att mitt år i Japan inte bara kommer att vara en dans på rosor, det kommer att komma en massa svåra stunder. Men jag ska göra mitt bästa för att lära mig något viktigt från dom och därefter växa som person!

Blodkänsliga bör undvika detta inlägg, eller något

Här om dagen skar sig Pontus när han hjälpte mig med disken (min stackars bebiiiiiis), men det ser troligtvis värre ut än var det va. Hans händer var blöta så blodet rann mer, eller vad man ska säga. 
Och NEJ jag var inte en hemsk flickvän som bad han att posa med handen istället för att hjälpa han. Det var faktiskt han som bad mig att fota innan jag tog hand om hans sår! Sådeså :(
 
Men erkänn att det ser vackert/ hisnande/ fängslande ut på något sätt? 

One of the hardest parts of life is deciding whether to walk away, or try harder.

 
'
Tjollahopp! Här ligger jag med tovigt hår och mår allmänt dåligt. höh..
allt känns så sjukt meningslöst! precis som hela mitt liv är just nu, varför händer ingenting?
okej förlåt det kanske är mitt eget fel, ja gör inte direkt någonting åt saken, jag går bara och väntar på att få allting serverat. men just nu är det för mycket kaos i mitt liv för att jag ens ska orka göra något åt saken.

Saksamma. Ska sluta vara emo nu och sätta på en film eller nått :))):)):

Autumn?

Är det bara jag som inte är så förtjust i hösten?
Läser överallt nu för tiden och hur härlig och mysig hösten är. Fina färger, mysiga filmkvällar, varma koppar, jeans och röda kinder. Vilket jag inte håller med om.
1. färgerna är inte fina, enligt mig. Brunt och orange är inte mina färger. Löven dör ju för i helsikä. För att inte tala om gult, för det är fult!
2. Mysiga filmkvällar och varma koppar med chocklad är vintern för mig. inte hösten.
3. Och jeans är inte min grej. Föredrar fina tajts med långa knästrumpor. Vilket är för kallt på hösten men för varmt om man lägger till benvärmare, vilket enligt mig också är vintern för den delen.
 
Med andra ord, hösten är bara ett dött "mellanstadium" mellan sommarn och vintern enligt mig. Antingen längtar man tillbaka till sommarn (värmen, solen, glass, tunna kläder, sena kvällar, utflykter och picknicks) eller fram till vintern (snön, skidor, skriskor och julen).
Våren däremot är helt okej. Då börjar det bli varmare, blommor och växter börjar blomstra plus att min födelsedag är då, hiho. Det enda negativa med våren är all pollen xD
 
Är det bara jag som tycker på detta viset? 

Only you know me.

 
(länge sedan jag la upp en cam bild. Kände att det passade in för detta inlägg)
 
Tänkte nämligen ta och skriva ett klassigt inlägg för vad jag skrev för ca 1-2 år sedan. Emo text plus en cam bild.
Då min blogg visste precis allt om mig. då jag skrev ner allt som bekymrade mig. alla kärleksbesvär. allt.
Ville bara säga att jag känner att jag har vuxit om min blogg.
den vet ingenting om mig längre, den vet ingenting om all tonårsmisär som ständigt cirkulerar i mitt huvud, om hur man kan spegla sig i samma spegel varje morgon och alltid mötas av olika ansikten?
den vet ingenting om vilka tankar jag tänker alla sena nätter, vilka ansikten jag drömmer om när jag lyckas somna. 
Jag behövde min blogg på ett helt annat sätt än vad jag behöver den idag. Vilket är positivt för min del!
Jag kan hantera dåliga dagar så mycket bättre nu. Jag vet mina svagheter, mina styrkor. 
Och det är allt bloggen egentligen behöver veta om mig :)
 

 


I’m not afraid of dream.

rosa bad
Bild

Här ligger jag i badet och färgar sönder badkaret med min rosa/lila hårfärg :3
Har hunnit göra en otroligt massa saker idag, helt slut körd :(
Jag är nämligen personen som gör allt i sista sekunden. Så har gjort en turism uppsats på 6 sidor, skrivit en Sam sammanfattning om Tjuvarnas marknad, en artikel om Turismens historia och har nu bara en foto uppgift att göra.
Betygen sätts imorrn så haha, är verkligen i sista sekunden xD

På tal om sista sekunden så tar jag studenten nu nästa onsdag!!!!!
Kan verkligen inte få in det i huvudet. Men saken är den att jag egentligen inte vill det ...
Vill inte ta studenten, eller jovisst vill slippa skolan och all shit, men efter det kommer jobbsökandet vilket kommer att bli sååå mycket värre än skolan...
På jobbet kan jag inte ta en liten sovmorgon som man "kan" göra i skolan.. Man kan inte heller ta någon dag ledig för att "man är sjuk" eller kippa sista lektionen...
På jobbet måste man komma i tid, alltid, och faktiskt jobba! D:

Om jag hittar ett jobb dvs..
Så hinner jag ens samla ihop pengar till japan-resan? Och vad händer sen? Efter mitt pluggande i Japan?
Åhuschhh...Vill att tiden ska stanna NU!


2011-10-16


2011-04-16


2011-04-02


2011-03-16


2011-03-15


2011-03-13


2011-03-11


2011-03-10


Tidigare inlägg